Kartläggning av marina miljöer (biotoper och habitat) är av stor vikt för kustzonsplanering, t ex för att kunna planera marina skyddade områden och för att kunna bedöma effekter av mänskliga aktiviteter (t ex utsläpp, hamnar, fiske).

Nationellt och internationellt pågår många projekt för att klassifiera och inventera marina miljöer, t ex EUNIS-klassificeringen inom EU. I Sverige finns ännu ingen rikstäckande analys av marina biotoper, delvis p.g.a. brist på data, delvis därför att det inte funnits något allmänt accepterat habitatsklassifieringssystem.

Vi menar att det ändå är av stor vikt att samla allt tillgängligt material över svenska marina biotoper som finns idag och att klassificera detta enligt EUNIS-systemet.

Detta skall ske genom en kombination av befintliga data, nyinsamlingar (se Korall-projektet), och en koppling till en GIS-databas.

Geografiska informationssystem (GIS) är en datorbaserat teknologi där databaser kopplas till digitala kartor. En av de stora fördelarna med GIS-system är att interaktivt kunna visa på geografiska konsekvenser av olika handlingsalternativ.

Behovet av detta inom miljövård och marin kustzonsplanering är uppenbart: GIS kan underlätta för alla intressenter (myndigheter, allmänhet och andra sakägare) att analysera, visa och diskutera konsekvenserna för olika miljövårds- och resursproblem.

Inom detta projekt vill vi koppla samman biologiska och andra relevanta databaser (även data som samlas in inom Korall-projektet) i en GIS-databas som kommer göras tillgänglig för WWF och andra intressenter (men även vara intressant för forskning och undersökning.

I WWFs regi håller vi nu på med en GIS-databas för Kosterfjorden-Väderöområdet. Vi föreslår här att utöka den för att gälla också andra områden längs västkusten, och i mån av tid även andra områden längs svenska kusten.

Inom projektet kommer vi att genomföra följande:

1) Producera kartor över platser som ingår i olika miljöövervaknings- och forskningsprogram längs västkusten, med uppgifter om artsammansättning i varje punkt, samt om möjligt indelning i EUNIS-habitat för provpunkten.
2) Producera kartor över områden där inga uppgifter om arter finns, men där möjlig klassning i EUNIS-habitat läggs in, baserat på vattendjup, trolig bottentyp osv.

3) Producera kartor över olika typer av skydd av marina områden (naturreservat, naturvårdsområden, områden av riksintresse, NATURA 2000-områden mm) där kända EUNIS-habitat (baserat på kartor av typ 1 och 2 ovan) finns inlagda

4) Analys av vilka habitat som idag omfattas av naturskydd av olika slag, hur stor procent av dessa habitat som är skyddade, och inom vilka kustavsnitt.

5) Analys av vilka EUNIS-habitat som överhuvudtaget bör kunna finnas längs svenska västkusten, och rekommendationer om hur inventeringar av sådana habitat bör ske.

6) Projektet kommer också att samarbeta med andra projekt (korall.projektet och ålgräs-projektet) när det gäller GIS-analys och kartframställning. Dessa rapporter kommer att kunna vara till nytta för WWFs arbete med kustzonsplanering och marina reservat, för Naturvårdsverkets arbete med habitatsklassificering (nationellt och internationellt), för kommuner och länsstyrelser i deras regionala marina inventeringsarbete, samt för naturvårdsverkets planerade marina biodiversitetsprogram.