|
Hur
påverkar långsiktiga
klimatförändringar marina
organismers utbredning och
populationsgenetik?
Förändringar
i utbredning och populationsstorlek
lämnar genetiska spår hos
organismer och påverkar deras
genetiska diversitet. Projektets
långsiktiga mål är att
förstå hur
klimatförändringar
påverkat boreala organismers
utbredning och på så sätt
format det mönster av genetisk
diversitet vi ser idag. Genom att beskriva
dessa genetiska signaturer och
förstå hur tidigare
klimatförändringar formade
organismers evolutionära historia,
hoppas vi kunna börja bygga
teoribildningen för hur dagens och
framtida miljöförändringar
påverkar viktiga marina resurser.
Sublitorala mollusker har visat sig vara
lämpliga modellorganismer och
för islandsmusslan (Arctica
islandica) finns redan peliminära
resultat publicerade. Examensarbeten finns
för populationsgenetiska studier av
hästmussla (Modiolus modiolus)
och valthornssnäcka (Buccinum
undatum). Arbetet innefattar
litteratustudier, bestämning av
haplotyper (mtDNA) med hjälp av
sekvensering och diverse genvägar
(SSCP) samt analyser av
populationsgenetiska data. Inga speciella
förkunskaper krävs.
Handledare:
Thomas Dahlgren, Tjärnö
Marinbiologiska Laboratorium.
Email:
Thomas.Dahlgren@tmbl.gu.se
Vad kan
glacialrelikten Mysis relicta
säga oss om isavsmältningen
efter den senaste istiden?
Ett
examensarbete planeras för
molekylärgenetiska studier av
släktskapsförhållanden
mellan populationer av det glacialrelikta
kräftdjuret Mysis relicta.
Projektet ingår i en pilotstudie
avsedd att bilda grund för en vidare
forskning beträffande glacialrelikta
djurs invandringsvägar och de
genetska effekter den långvariga
isoleringen av olika vattenekosystem haft
på populationerna. Mysis
relicta förekommer i
såväl sötvatten som
brackvatten, bl. a. längs ryska
ishavskusten. Den nutida geografiska
utbredningen i Eurasien tycks indikera att
arten under senaste nedisningen
överlevt i vidsträckta
sjökomplex uppdämda söder
om östra delen av isranden. Vid
isavsmältningen har vattenkontakt
etablerats mellan dessa komplex och
Östersjöbäckenet. Som
följd av landhöjningen har
populationer isolerats i sjöar under
högsta kustlinjen. Under senaste tid
har miljöproblem medfört att
många populationer utrotats. Det
är därför av stort intresse
att med tillämpning av
molekylgenetisk metodik belysa kvarvarande
populationers värde för denna
tvärvetenskapliga forskning.
Examensarbetet, som ingår i ett
sammarbete med avdelningen för
limnologi vid Ekologiska Institutionen,
Lund, innefattar insamling av Mysis
relicta samt preliminära analyser
av mitokondriella genetiska
markörer.
Handledare:
Thomas
Dahlgren, Tjärnö Marinbiologiska
Laboratorium. Email:
Thomas.Dahlgren@tmbl.gu.se
Karin
Rengefors, Ekologiska Institutionen, Lund.
Email:
Karin.Rengefors@limnol.lu.se
Hur
genetiskt skild från
sillbestånden i Västerhavet
är den vårlekande sillen i
Idefjorden?
Sillen
(Clupea harengus) har utnyttjats
flitigt de senaste 300-400 åren och
är fortfarande en av de ekonomiskt
viktigaste arterna i nordsjön.
Traditionellt indelas sill i ett stort
antal stammar efter var och när de
leker och denna indelning ligger till
grund för de skötselplaner som
finns för sill. Populationsgenetiker
på Tjärnölaboratoriet
medverkar i en större europeisk
sattsning HERGEN
som syftar till att klargöra om den
traditionella indelningen också har
en genetisk bakgrund. Resultat från
detta internationella projekt skall ligga
till grund för framtida
skötselplaner för sill i
Nordsjön och Östersjön. I
Idefjorden i norra Bohuslän finns en
vårlekande stam av sill som har
ansetts vara storväxt och i
almänhet av god kvalité. Ett
examensarbete planeras för att utreda
hur genetiskt skild denna population
är från andra vårlekande
stammar i Bohuslän och på
norska sydkusten. Resultaten kan lätt
integreras med data framtagna inom
EU-projektet. Arbetet utgörs av
bestämning av genotyper med
hjälp av mikrosatelliter samt
analyser av populationsgenetiska data.
Inga speciella förkunskaper
krävs.
Handledare:
Thomas Dahlgren och Carl André,
Tjärnö Marinbiologiska
Laboratorium.
Email:
Thomas.Dahlgren@tmbl.gu.se,
Carl.Andre@tmbl.gu.se
Metodutvärdering
för att undersöka effekter av
utarmning av biologisk
mångfald
Detta
exjobb blir kopplat till
forskningsprojektet MARBIPP
(Marine Biodiversity - Patterns and
Processes) som utvärderar ollika
aspekter av biologisk mångfald i
svenska hav. Mer specifikt syftar exjobbet
till att utvärdera en metod som kan
användas för att studera
effekter av utarmning av biologisk
mångfald. Det finns en allmän
hypotes som säger att en
sänkning av biodiversiteten inom
olika ekosystem leder till en
sänkning av olika funktioner inom
systemen. Ett exempel är att
omsättningen av
näringsämnen i bottnarna kan
påverkas av antalet arter som
gräver runt i sedimenten. Ett annat
är att mängden arter på
grunda klippbottnar kan göra det
svårare för främmande
arter att etablera sig. Hypotesen inom
detta projekt är att en minskad
mångfald inom arter, dvs en
utarmning av genetisk variation, leder
till minskad förmåga att
kolonisera fria ytor på
klippstränder. Till att börja
med är det tänkt att hypotesen
skall testas i kontrollerade
laboratorieförsök. För att
kunna testa detta behövs väl
utvecklade metoder, och det är en
sådan som detta exjobb är
meningen ska utvärdera.
I
exjobbet ingår uppställning av
hypotes, praktiskt arbete med att ta fram
experimentmaterial samt analys av
framtagna data. Ytor med olika struktur
kan konstrueras, på vilka organismer
får settla.Modellorganism i detta
projekt som ska kolonisera fria ytor
är havstulpanen Balanus
improvisus. Eventuellt kan man
också tänka sig
Enteromorpha eller andra organismer
som man kan få larver från.
Handledare:
Lars Gamfeldt och Per Jonsson, Inst marin
ekologi/TMBL, Göteborgs universitet.
e-mail:
Lars.Gamfeldt@tmbl.gu.se
|
