News & Events

General Information

Public Information

Staff

Education

Research & Development

Library & Databases

Aquascope

External Links

Home

  

Home

 

 

Förslag på exjobb inom biodiversitet


Hur påverkar långsiktiga klimatförändringar marina organismers utbredning och populationsgenetik?

Förändringar i utbredning och populationsstorlek lämnar genetiska spår hos organismer och påverkar deras genetiska diversitet. Projektets långsiktiga mål är att förstå hur klimatförändringar påverkat boreala organismers utbredning och på så sätt format det mönster av genetisk diversitet vi ser idag. Genom att beskriva dessa genetiska signaturer och förstå hur tidigare klimatförändringar formade organismers evolutionära historia, hoppas vi kunna börja bygga teoribildningen för hur dagens och framtida miljöförändringar påverkar viktiga marina resurser. Sublitorala mollusker har visat sig vara lämpliga modellorganismer och för islandsmusslan (Arctica islandica) finns redan peliminära resultat publicerade. Examensarbeten finns för populationsgenetiska studier av hästmussla (Modiolus modiolus) och valthornssnäcka (Buccinum undatum). Arbetet innefattar litteratustudier, bestämning av haplotyper (mtDNA) med hjälp av sekvensering och diverse genvägar (SSCP) samt analyser av populationsgenetiska data. Inga speciella förkunskaper krävs.

Handledare: Thomas Dahlgren, Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.

Email: Thomas.Dahlgren@tmbl.gu.se

 

Vad kan glacialrelikten Mysis relicta säga oss om isavsmältningen efter den senaste istiden?

Ett examensarbete planeras för molekylärgenetiska studier av släktskapsförhållanden mellan populationer av det glacialrelikta kräftdjuret Mysis relicta. Projektet ingår i en pilotstudie avsedd att bilda grund för en vidare forskning beträffande glacialrelikta djurs invandringsvägar och de genetska effekter den långvariga isoleringen av olika vattenekosystem haft på populationerna. Mysis relicta förekommer i såväl sötvatten som brackvatten, bl. a. längs ryska ishavskusten. Den nutida geografiska utbredningen i Eurasien tycks indikera att arten under senaste nedisningen överlevt i vidsträckta sjökomplex uppdämda söder om östra delen av isranden. Vid isavsmältningen har vattenkontakt etablerats mellan dessa komplex och Östersjöbäckenet. Som följd av landhöjningen har populationer isolerats i sjöar under högsta kustlinjen. Under senaste tid har miljöproblem medfört att många populationer utrotats. Det är därför av stort intresse att med tillämpning av molekylgenetisk metodik belysa kvarvarande populationers värde för denna tvärvetenskapliga forskning. Examensarbetet, som ingår i ett sammarbete med avdelningen för limnologi vid Ekologiska Institutionen, Lund, innefattar insamling av Mysis relicta samt preliminära analyser av mitokondriella genetiska markörer.

Handledare:

Thomas Dahlgren, Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Email: Thomas.Dahlgren@tmbl.gu.se

Karin Rengefors, Ekologiska Institutionen, Lund. Email: Karin.Rengefors@limnol.lu.se

 

Hur genetiskt skild från sillbestånden i Västerhavet är den vårlekande sillen i Idefjorden?

Sillen (Clupea harengus) har utnyttjats flitigt de senaste 300-400 åren och är fortfarande en av de ekonomiskt viktigaste arterna i nordsjön. Traditionellt indelas sill i ett stort antal stammar efter var och när de leker och denna indelning ligger till grund för de skötselplaner som finns för sill. Populationsgenetiker på Tjärnölaboratoriet medverkar i en större europeisk sattsning HERGEN som syftar till att klargöra om den traditionella indelningen också har en genetisk bakgrund. Resultat från detta internationella projekt skall ligga till grund för framtida skötselplaner för sill i Nordsjön och Östersjön. I Idefjorden i norra Bohuslän finns en vårlekande stam av sill som har ansetts vara storväxt och i almänhet av god kvalité. Ett examensarbete planeras för att utreda hur genetiskt skild denna population är från andra vårlekande stammar i Bohuslän och på norska sydkusten. Resultaten kan lätt integreras med data framtagna inom EU-projektet. Arbetet utgörs av bestämning av genotyper med hjälp av mikrosatelliter samt analyser av populationsgenetiska data. Inga speciella förkunskaper krävs.

Handledare: Thomas Dahlgren och Carl André, Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium.

Email: Thomas.Dahlgren@tmbl.gu.se, Carl.Andre@tmbl.gu.se

 

Metodutvärdering för att undersöka effekter av utarmning av biologisk mångfald

Detta exjobb blir kopplat till forskningsprojektet MARBIPP (Marine Biodiversity - Patterns and Processes) som utvärderar ollika aspekter av biologisk mångfald i svenska hav. Mer specifikt syftar exjobbet till att utvärdera en metod som kan användas för att studera effekter av utarmning av biologisk mångfald. Det finns en allmän hypotes som säger att en sänkning av biodiversiteten inom olika ekosystem leder till en sänkning av olika funktioner inom systemen. Ett exempel är att omsättningen av näringsämnen i bottnarna kan påverkas av antalet arter som gräver runt i sedimenten. Ett annat är att mängden arter på grunda klippbottnar kan göra det svårare för främmande arter att etablera sig. Hypotesen inom detta projekt är att en minskad mångfald inom arter, dvs en utarmning av genetisk variation, leder till minskad förmåga att kolonisera fria ytor på klippstränder. Till att börja med är det tänkt att hypotesen skall testas i kontrollerade laboratorieförsök. För att kunna testa detta behövs väl utvecklade metoder, och det är en sådan som detta exjobb är meningen ska utvärdera.

I exjobbet ingår uppställning av hypotes, praktiskt arbete med att ta fram experimentmaterial samt analys av framtagna data. Ytor med olika struktur kan konstrueras, på vilka organismer får settla.Modellorganism i detta projekt som ska kolonisera fria ytor är havstulpanen Balanus improvisus. Eventuellt kan man också tänka sig Enteromorpha eller andra organismer som man kan få larver från.

Handledare: Lars Gamfeldt och Per Jonsson, Inst marin ekologi/TMBL, Göteborgs universitet.

e-mail: Lars.Gamfeldt@tmbl.gu.se