Förslag på examensarbeten vid TMBL inom

• Biodiversitet
• Biohydrodynamik
• Fiskeribiologi & Vattenbruk
• Marin Farmakognosi
• Kemisk ekologi
• Kustzonsförvaltning

Tillämpnings- och examensarbeten i näringslivet

Tidigare examensarbeten vid TMBL (i pdf)  

Se också:

• Examensarbeten vid Inst för Marin ekologi, Göteborgs universitet

titel, 10/20 p, institution/universitet, tidsperiod,handledare

1. Effekter av betning och predation i havet.
   I våra svenska vatten finns en rad evertebrater som betar på mikro- och makroalger. Dessa inkluderar snäckor, tångloppor, tångräkor och tånggråsuggor. Betarna i sin tur är byten åt större räkor, krabbor och fisk. Men en mer exakt kunskap om vilka arter som äter vilka saknas. Vilka byten föredras framför andra, och vilka effekter får detta för andra organismer?
   Detta examensarbete syftar till att, genom fältobservationer och experiment i akvarier utomhus, undersöka delar av de alg-betar-predatorsamhällen som finns längs klipporna utanför Tjärnölaboratoriet. Målet är att lägga upp ett experiment som testar en hypotes som gäller betning eller predation av ett antal arter. Exempel på en sådan kan gälla i vilken grad en predator (t ex krabba) påverkar betarsamhällena, och i förlängningen därmed också algsamhällena.
   
   Lämplig tidsperiod för arbetet är senvåren / sommaren 2005.
   Handledare: Lars Gamfeldt, Inst marin ekologi/TMBL, Göteborgs universitet. Email: Lars.Gamfeldt@tmbl.gu.se
   
2. Hur påverkar långsiktiga klimatförändringar marina organismers utbredning och populationsgenetik?
   20 p arbete vid Inst marin ekologi/TMBL, Göteborgs universitet. Lämplig tidsperiod för arbetet: september 2004 - juni 2005.
   Handledare: Thomas Dahlgren, Inst marin ekologi/TMBL, Göteborgs universitet.
   Email: Thomas.Dahlgren@tmbl.gu.se
   
3. Har hybrider sämre fitness än ekotyperna hos L. saxatilis?
   På senare tid har artbildningsprocesser uppmärksammats och lyfts fram och då speciellt artbildning i sympatriska system. Sympatrisk artbildning är artbildning som sker mellan populationer utan att det finns en fysisk barriär som skiljer populationerna åt. På den svenska västkusten lever den marina strandsnäckan Littorina saxatilis som lämpar sig väl för denna typ av studier. L. saxatilis finns som två tydliga morfer (ekotyper) som lever skilda åt, med bara några meter mellan habitaten och med olika selektionstryck. Tidigare studier har visat att det existerar en reproduktionsbarriär mellan ekotyperna och som möjligtvis bidrar till ett minskat genutbyte. Mellan dessa ekotyper finns en hybridmorf som lever i en intermediär miljö som är en blandning av de två habitaten. Modeller som förklarar sympatrisk artbildning visar på att det krävs en hybridmorf med lägre fitness än ekotyperna för att hela artbildningsförloppet ska kunna ske. Detta arbete är därför tänkt att undersöka olika fitnessförhållanden mellan ekotyperna och hybriden. Man kan tänka sig att göra manipulativa försök där man samlar in och märker upp ett antal snäckor som sen placeras ut igen fast i fel habitat för respektive morf. Man är sedan intresserad av att se på överlevnaden hos morferna, speciellt då hybridmorfen.

   20 p arbete vid Inst marin ekologi/TMBL, Göteborgs universitet. Lämplig tidsperiod för arbetet: vår/sommar.
   Handledare: Johan Hollander, och Kerstin Johannesson, Inst marin ekologi, TMBL, Göteborgs universitet.
   Email: Johan.Hollander@tmbl.gu.se, Kerstin.Johannesson@tmbl.gu.se
   

4. Sexuell konflikt mellan könen hos Littorina saxatilis
   Sexuell konflikt är en typ av sexuell selektion där individer med olika kön har olika typer av reproduktionsstrategier för att maximera sin avkomma. Detta resulterar ofta till sexuell antagonistisk co-evolution som leder till att könen adapterar olika försvarsåtgärder mot det andra könet. Detta examensarbete har som uppgift att undersöka just dessa teorier hos den vivipara strandsnäckan Littorina saxatilis som användes som modellorganism. Man kan tänka sig att det finns kostnader för honorna hos denna art att para sig med hanar och därför bara vill para sig med hanar med hög fitness. Dvs. satsa mer på kvalitet än kvantitet. Denna typ av experiment lämpar sig att testas ute i fält.
   
   20 p arbete vid Inst marin ekologi/TMBL, Göteborgs universitet. Lämplig tidsperiod för arbetet: vår/sommar.
   Handledare: Johan Hollander och Kerstin Johannesson, Institutionen marin ekologi, TMBL, Göteborgs universitet.
   E-mail: Johan.Hollander@tmbl.gu.se, Kerstin.Johannesson@tmbl.gu.se
   
   
   
5. Undersökning av fenotypisk plasticitet vid skilda livshistorier
   De allra flesta arter är väl anpassade till sin livsmiljö miljö, dvs. adapterade. Fenotypisk plasticitet är ett begrepp som innebär att organismer kan förändra sin fenotyp beroende på vilken miljö de växer upp i. Dvs. organismens fenotypiska karaktärer är inte fixa utan kan ändras beroende på individens uppväxtmiljö. Men man kan tänka sig en organism som nått en viss ålder/storlek kan bli låst i sin utveckling och har därefter inte möjlighet att ge en respons på sin uppväxtmiljö. Examensarbetet skulle gå ut på att undersöka i vilket skede av en organisms utveckling den fenotypiska responsen är som störst och i vilket stadie hos en organism som den fenotypiska plasticiteten uteblir.
   
   20 p arbete vid Inst marin ekologi/TMBL, Göteborgs universitet. Lämplig tidsperiod för arbetet: året runt
   Handledare: Johan Hollander och Kerstin Johannesson, Institutionen marin ekologi, TMBL, Göteborgs universitet.
   E-mail: Johan.Hollander@tmbl.gu.se, Kerstin.Johannesson@tmbl.gu.se

1. Does algal secondary chemistry affect the food preference of the prawn Palaemon elegans?
   Palaemon elegans is an omnivorous crustacean inhabiting shallow sheltered rocky shores and rock pools at the Swedish west coast. This beautiful prawn species has been suggested as a promising alternative resource for small-scale fisheries, and therefore, studies concerning the its ecology is highly important.
   Palaemon elegans is assumed to be omnivorous and feed on algae during summer, but its feeding preference is not well described. The habitat where it is found is dominated by a variety of green, red, and brown algal species, many of which are known to produce secondary metabolites that may function as chemical defences against grazers. This project aims at investigating the feeding preference of P. elegans, and whether it is affected by algal secondary chemistry. This will include collection of field material, extraction and chemical analyses of algal secondary metabolites in the lab, and feeding preference experiments in the lab and the field.
   The field and experimental work will be carried out during 10 weeks at Tjärnö Marine Biological Laboratory outside Strömstad between May and September 2005.
   Supervisor: Gunilla Toth (gunilla.toth@tmbl.gu.se), Dept Marine Ecology, Göteborg University.
   
   
2. Is induction of phlorotannins in the brown seaweed Ascophyllum nodosum a localized or systemic response?
   Phlorotannins is a group of secondary metabolites that functions as a chemical defence against herbivores in brown seaweeds. Direct grazing by the herbivorous gastropod Littorina obtusata induce the concentration of phlorotannins in the fucoid seaweed Ascophyllum nodosum. It is generally assumed that seaweeds are unable to efficiently transport metabolites within tissues due to the lack of a well-developed vascular system, thereby confining the response locally. However, A. nodosum can also respond to water-borne chemical cues associated with herbivore attacks, and these cues may elicit a systemic response in plant-parts not yet under attack. This project aims at investigating if phlorotannins are locally or systemically induced by gastropod grazing, both in lab and field experiments. The work will also include chemical analyses of phlorotannins in the lab.
   The field and experimental work will be carried out during 10 weeks at Tjärnö Marine Biological Laboratory outside Strömstad between May and September 2005.
   Supervisor: Gunilla Toth (gunilla.toth@tmbl.gu.se), Dept Marine Ecology, Göteborg University.