News & Events

General Information

Public Information

Staff

Education

Research & Development

Library & Databases

Aquascope

External Links

Home

 

  

Home

 

 

Biodiversitet

Den biologiska mångfalden, eller biodiversiteten, utgörs av livet på jorden i alla dess former. Det är mångfalden av ekosystem och arter, inklusive samspelet mellan arter och genetisk variation inom och mellan enskilda bestånd. I begreppet biologisk mångfald brukar också inräknas de biologiska processer och funktioner som upprätthålls i naturen. Den biodiversitet vi har idag är resultatet av drygt 4 miljarder år av evolution.

Människan har genom påverkan förändrat och i en del fall förstört livsmiljön för många arter, under senare år i en allt snabbare takt. Förlust av biologisk mångfald är idag ett av de stora globala miljöproblemen.

Att slå vakt om den biologiska mångfalden handlar om att bevara en jättelik resursbas för framtida generationers utveckling, användning och välbefinnande. Bevarande av biologisk mångfald kan ses som ett grundläggande kriterium på hållbar utveckling. Med växter, djur och fungerande ekosystem i behåll bevarar vi även en god livsmiljö för människan.

För att vi ska kunna bevara den biologiska mångfalden behövs ökad kunskap om hur den ser ut, vilka processer som styr den och hur den påverkas av olika faktorer. Det är också viktigt att utveckla vetenskapligt tillförlitliga indikatorer som visar hur biodiversiteten förändras. Vid TMBL bedrivs flera forskningsprojekt med anknytning till biodiversitet i marin miljö.

Kontaktperson:
Anita Tullrot


Prioriterade problemområden:

  • Öka den grundläggande kunskapen om evolution och artbildningsprocesser i marin miljö.
  • Öka den grundläggande kunskapen om betydelsen av genetisk variation i marin miljö.
  • Öka den grundläggande kunskapen om de processer som bevarar och genererar biodiversitet i marin miljö.
  • Kartläggning av biodiversitet och populationers inbördes släktskap.
  • Bedöma effekter av mänskliga aktiviteter på biodiversiteten både på populationsnivå och genetisk nivå.
  • Utveckla indikatorer på biodiversitet.
  • Utarbeta riktlinjer för förvaltning av biodiversiteten i kustzonen.

Projekt inom Biodiversitet vid TMBL

Doktorandprogram inom Biodiversitet

  1. Marine biodiversity and ecosystem function in shallow ecosystems. Lars Gamfeldt, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet, handledare Per Jonsson and Mats Lindegarth.
  2. Evolution of Reproductive Barriers. Johan Hollander, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet, handledare Kerstin Johannesson.
  3. Ögonkorall (Lophelia pertusa) - dess utbredning utveckling, betydelse samt hot i Sverige. Lisbeth Jonsson, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet, handledare Kerstin Johannesson.
  4. The role of inversion polymorphism in sustaining adaptive differences between two sympatric morphs of a marine snail, Littorina fabalis, and its potential implications for sympatric speciation.Petri Kemppainen, Dept Marine Ecology, Göteborg University, supervisor Kerstin Johannesson.
  5. Conservation biology of Eelgrass. Björn Källström, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet, handledare Carl André.
  6. Conservation genetics of Littorina saxatilis. Tuuli Mäkinen, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet, handledare Carl André.
  7. Att förutsäga strukturell diversitet hos infauna i grunda sediment. Katja Norén. Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet, handledare Mats Lindegarth
  8. Microscale genetic variation in two polymorphic systems in marine snail, Littorina saxatilis. Marina Panova. Dept Marine Ecology, Göteborg University, supervisor Kerstin Johannesson
  9. Titel kommer snart. Malin Strand, Inst för zoologi/zoomorfologi, Göteborgs universitet, handledare Per Sundberg

Examensarbeten inom Biodiversitet

Näringslivssamverkan och regionala effekter
År 1992 slöt världens regeringar gemensamt en bindande överenskommelse; konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD), som syftar till att bevara livets variationsrikedom på jorden. Konventionen trädde i kraft i december 1993 och är i dagsläget undertecknat av drygt 170 stater, inklusive EU. Detta gör den till en av de mest vittomfattande internationella överenskommelserna någonsin.

Medlemsländerna inom EU, bygger för närvarande upp ett nätverk av värdefulla naturområden. Nätverket kallas Natura 2000 och är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald. Syftet är att värna om naturtyper och livsmiljöer (habitat) och har tillkommit med stöd av EG:s habitat- och fågeldirektiv. Bland marina naturtyper kan nämnas estuarier (flodmynningar), sand- och lerbottnar, grunda vikar, vissa typer av strandvegetation och sanddyner.

Sverige måste, liksom övriga medlemsländer, se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i Natura 2000 områdena. Detta för att de naturtyper och arter som finns i områdena ska kunna upprätthållas i livskraftiga bestånd. På TMBL bedrivs forskning och kompetensutveckling i marin biodiversitet för att öka kunskapen om vilka bevarande åtgärder som behövs för att säkerställa den biologiska mångfalden i kustzonen. 

Nätverk
CUD (Centrum för Undervattensdokumentation)

Personer verksamma vid kompetenscentrum för Biodiversitet

  1. Prof. Kerstin Johannesson, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  2. Docent Carl André, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  3. Docent Mats Lindegarth, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  4. Fil. dr. Thomas Dahlgren, WHOI och Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  5. Fil. dr. Annelie Lindgren, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  6. Fil. dr. Per Nilsson, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  7. Gästforskare Andrei Tatarenkov, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  8. Programsekreterare Fil. dr. Anita Tullrot, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  9. Fil. dr. Matti Åhlund, TMBL och Zoologiska inst., Göteborgs universitet
  10. Fil. dr. h.c.. Hans G Hansson, TMBL, Göteborgs universitet
  11. Forskn ing. Benno Jönsson, TMBL, Göteborgs universitet
  12. Forskn ing. Jan Karlsson, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  13. Forskn ing. Tomas Lundälv, TMBL, Göteborgs universitet
  14. Doktorand Christin Appleqvist, TMBL, Göteborgs universitet
  15. Doktorand Lars Gamfeldt, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  16. Doktorand Johan Hollander, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  17. Doktorand Lisbeth Jonsson, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  18. Doktorand Petri Kemppainen, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  19. Doktorand Björn Källström, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  20. Doktorand Tuuli Mäkinen, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  21. Doktorand Katja Noren, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  22. Doktorand Marina Panova, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  23. Doktorand Malin Strand, Inst för zoologi/Zoomorfologi Göteborgs universitet
  24. Doktorand Anette Ungfors, Inst för marin ekologi, Göteborgs universitet
  25. Proj. ass. Erika Norlinder, TMBL, Göteborgs universitet
  26. Proj. ass. Johan Wallén, TMBL, Göteborgs universitet
  27. Illustratör Helena Samuelsson, TMBL, Göteborgs universitet

 

Fler hemsidor som kan vara av intresse:

Kontaktperson:
Anita Tullrot

Delfinansierat av EUs strukturfond,
Regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Interna sidor för Arbetsgruppen för Biodiveristet

Senast uppdaterat 050113, Eva.Marie.Rodstrom@tmbl.gu.se