PRESSMEDDELANDE

Sälepizootin avslutas i Västerhavet, analyser börjar

Massdöden bland knubbsälar i Västerhavet är efter denna vecka över för i år. Sedan epizootin startade i april-maj på Anholt har uppskattningsvis 7000 rapporterats döda i Kattegatt-Skagerrak, men sannolikt har sammanlagt 10000 djur dött. Forskningen går nu in i en intressantare fas, med analys av de många prover som tagits.

Under sensommaren har epizootin spridits norrut längs svenska västkusten och in i Norge. Nu dör endast enstaka knubbsälar i kolonierna Koster och Hvaler. Svenska kommuner har rapporterat 3625 döda djur och därutöver har våra provtagare funnit ytterligare sälar, så sannolikt har nära 4000 knubbsälar observerats döda längs svenska västkusten. Av dessa har vi i Sverige provtagit 2262 djur.

I danska Kattegatt har 1996 döda knubbsälar rapporterats och i norska Skagerrak drygt 1000. Förutom dessa ca 7000 har många döda drivit till havs och sjunkit. Den tidiga utvecklingen av massdöden i Halland under juni-juli och landräkningar av överlevande sälar i norra Bohuslän under september får oss att uppskatta den totala dödligheten i Kattegatt-Skagerrak till ca 10000. Av de 19000 knubbsälar som levde i området i våras har alltså drygt 50% dött. Flyginventering under augusti 2003 kommer att ge exaktare siffror.

Epizootin har spridit sig till hela det område som drabbades 1988. Förutom Kattegatt-Skagerrak har knubbsälar dött främst i Limfjorden, danska Vadehavet, tyska nordsjökusten, Nederländerna och sydöstra England. Under hösten minskar knubbsälarnas kontakt med varandra, så smittspridning och dödlighet förväntas avta under oktober. Totalt uppskattas dödligheten i norra Europa till minst 18000 knubbsälar.

För tillfället fångas levande knubbsälar i norra Bohuslän. Ett av syftena är att ta blodprov, för att få veta om överlevande djur har antikroppar mot sälvalpsjukeviruset PDV (Phocine Distemper Virus) eller om överlevande djur inte utsatts för PDV. Dessa prover analyseras av Statens Veterinärmedicinska Anstalt inom några veckor. Svaren kan antyda om överlevande knubbsälar är mottagliga för en ny epizooti inom närmaste åren.

I november börjar åldersbestämning av provtagna djur. Under vintern påbörjas undersökning av honliga könsorgan, för att få kännedom om antal födda kutar och antal aborterade foster. Tillsammans med uppgift om provtagningsplats utgör detta grund för andra analyser.

Genetiska undersökningar av RNA och DNA beskriver immunförsvarets aktivitet. Tillsammans med analys av miljögifter i späck och lever och analys av benskörhet kan detta visa om miljögifter spelar någon roll för epizootins uppkomst och omfattning.

Flera tiotals vilda minkar är skjutna under sensommaren. Virologiska analyser kommer att visa om PDV cirkulerar även bland dem. Vi hoppas få prover insamlade från mink 1989-2001, för att se om denna art kan ha burit PDV sedan 1988 och i år infekterat knubbsäl.

Kommuner längs svenska västkusten har varit fantastiskt hjälpsamma med rapportering och insamling av döda sälar. Deras arbete ger ovärderlig information om epizootin och om knubbsälars liv i Västerhavet. Forskningen leds av Naturhistoriska Riksmuseet, och med personal vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Det är främst Naturvårdsverket som hittills finansierat undersökning av knubbsälsepizootin 2002.

Allmän information om knubbsälar och om epizootier, når man härifrån.

 

Tjärnö 26 september 2002

För ytterligare upplysningar:

Martin Larsvik

marinbiolog, informatör

Tjärnö marinbiologiska laboratorium

tfn 0526 - 686 21, 070 - 220 42 60

Martin.Larsvik@tmbl.gu.se


Martin.Larsvik@tmbl.gu.se