PRESSMEDDELANDE

Ungefär 600 döda sälar i Kattegatt-Skagerrak

Uppskattningsvis 150 knubbsälar har sedan slutet av maj dött längs svenska västkusten, och i danska delen av Kattegatt rapporteras ungefär 440 döda djur. Insamling och provtagning av döda knubbsälar längs svenska västkusten fortsätter. Det är främst i Halland som det nu dör och flyter iland döda sälar.

Knubbsälarna drabbas av ett valpsjukeliknande virus (Phocine Distemper Virus - PDV), varpå sekundära bakterieinfektioner orsakar lunginflammation. Sälarna hostar ut luft i omgivande vävnader, förlorar förmågan att dyka och dör en plågsam död efter 3-5 dagar. Samma virus dödade 18000 knubbsälar i norra Europa 1988. Det är en naturlig men dramatisk massdöd.

Forskningen befinner sig i en insamlingsfas och prioriterar f.n. inte att i detalj sammanställa antal rapporterade sälar eller att analysera provtagna delar av knubbsälar. På listan över rapporterade döda sälar längs svenska västkusten finns idag 106 djur (från Strömstad i norr till Malmö i söder), men därtill kommer uppskattningsvis ett 50-tal observerade döda djur som ännu inte rapporterats vidare. I danska delen av Kattegatt har man samlat in ungefär 440 djur. Även Nordsjön har nu fått sitt första fall; i Nederländerna fann man den 16 juni en PDV-dödad knubbsäl.

Längs svenska västkusten arbetar f.n. 8 personer med särskild utbildning att provta döda sälar. Man antecknar tid, plats, längd, vikt, späcktjocklek, kön och provtagningen omfattar underkäke, muskel, könsorgan, späck, lever och mjälte. Sjukdomens uppkomst, spridning och omfattning, liksom miljögifters roll för sälarnas immunförsvar, och den genetiska variationens roll för immunförsvaret är exempel på vad analyserade prover så småningom kan besvara.

Kommunerna ansvarar för insamling av döda djur. Om man hittar en död säl kan man ringa till sin kommuns miljöförvaltning eller till Magnus Lejhall på Tjärnö marinbiologiska laboratorium, 0526 - 687 35. Ovaccinerade hundar bör inte komma i kontakt med en död eller döende säl, eftersom valpsjukevirus kan smitta från säl till hund. Man bör inte röra vid den utan handskar, eftersom bakterier kan ge infektioner i fingrar. PDV smittar inte från säl till människa.

Den svenska forskningen bedrivs av Naturhistoriska Riksmuséet, med personal på Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Den finansieras främst av Naturvårdsverket. Samarbete sker med forskare från Danmark, Storbritannien och USA.

Tjärnö 20 juni 2002

För ytterligare upplysningar:

Martin Larsvik

marinbiolog, informatör

Tjärnö marinbiologiska laboratorium

tfn 0526 - 686 21

Martin.Larsvik@tmbl.gu.se


Martin.Larsvik@tmbl.gu.se