PRESSMEDDELANDE

Säldöden börjar undersökas

Det pågående utbrottet av Phocine Distemper Virus (PDV &endash; den s.k. säldöden) hos knubbsäl i Kattegatt och Skagerrak börjar dokumenteras. Ett internationellt forskningsprogram har startat för att kunna förklara massdödens uppkomst och omfattning.

Sedan 28 maj har 69 döda sälar rapporterats i Sverige, längs kuststräckan Laholm-Strömstad. I Danmark är 250 döda rapporterade under maj-juni. Åtminstone sex av dessa har dött av viruset. Forskare, kommuner och länsstyrelser från Västra Götalands, Hallands, Skåne, Blekinge och Kalmar län, liksom kustbevakning, räddningstjänst och polis samarbetar nu för att rapportera, samla in, ta prover på och deponera döda sälar.

Epizootin (massdöd bland djur) som dödade 18000 knubbsälar i norra Europa 1988 är den största kända och bäst dokumenterade av alla epizootier hos marina däggdjur. Knubbsälarna drabbades av PDV, ett valpsjukeliknande virus, varpå sekundära bakterieinfektioner orsakade dödlig lunginflammation. Eftersom epizootin tycks återkomma 2002 ger detta möjlighet att förstå vad som påverkar denna naturliga men dramatiska massdöd.

1988 var dödligheten av knubbsäl i Danmark och Sverige tre gånger högre än i skotska och irländska vatten. Forskningen om knubbsälar i Kattegatt-Skagerrak 2002 söker svar på främst tre frågor.

  1. Är immunförsvaret nedsatt av miljögifter?
  2. Är immunförsvaret nedsatt av liten genetisk variation, orsakad av jakt under tidigt 1900-tal?
  3. Exponering för det kontaktsmittande viruset beror på hur täta kontakter sälindividerna har. Ålders- och könsfördelning hos uppeliggande djur varierar under året. Påverkas virusets spridning och verkan i kolonierna av tiden på året för virusets utbrott?

Hittills är ca 20 knubbsälar insamlade. Forskare i Sverige, Danmark, Storbritannien och USA samarbetar i projektet. I Sverige bidrar främst Naturvårdsverket till finansieringen, men också Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Världsnaturfonden. En ansökan till Formas är ännu obehandlad.

Om man hittar en död säl kan man ringa till kommunens miljöförvaltning eller till Magnus Lejhall på Tjärnö marinbiologiska laboratorium, 0526 &endash; 687 35. Hundar bör inte komma i kontakt med en död eller döende säl, eftersom valpsjukevirus kan smitta från säl till hund. Man bör inte röra vid den utan handskar, eftersom bakterier kan ge infektioner i fingrar.

Tjärnö 10 juni 2002

För ytterligare upplysningar:

Martin Larsvik

marinbiolog, informatör

Tjärnö marinbiologiska laboratorium

tfn 0526 - 686 21

Martin.Larsvik@tmbl.gu.se


Martin.Larsvik@tmbl.gu.se