PRESSMEDDELANDE

Tre kallvattenslevande koralldjur kartlagda

Rev av ögonkorall anses vara en biotop med stor biologisk mångfald. Revets tredimensionella struktur skapar skrymslen för många arter att leva och få skydd i, och fisk lockas dit att äta. Lisbeth Jonsson har kartlagt ögonkorallrev i nordöstra Skagerrak och undersökt ekologiska samband hos ögonkorall och ytterligare två kallvattenslevande koralldjur. Imorgon lägger hon fram sin doktorsavhandling på Tjärnö marinbiologiska laboratorium.

Tropikernas korallrev är väl kända av såväl forskare som sportdykande och snorklande allmänhet, tack vare att man hittar dem i det solbelysta och varma ytvattnet. Sedan 1900-talets mitt har vetenskapen också känt till att det i kallare och djupare vatten finns korallrev, men saknat bra metoder att studera dem. Under de senaste tio åren har Tjärnö marinbiologiska laboratorium med fjärrstyrda undervattensfarkoster kunnat studera rev av ögonkorall (Lophelia pertusa) i norra Bohuslän och Yttre Oslofjorden.

Sveriges enda kända nu levande ögonkorallrev finns på 82-87 m djup i Säcken norr om Strömstad. Lisbeth Jonsson har funnit att det består av två områden, 250 m2 respektive 50 m2 stora. Kolonierna växer oregelbundet och är ofta vända mot förhärskande strömriktning. Ett hot är svampdjur, som växer över och kväver ungefär hälften av undersökta kolonier. Effekter av trålning syns tydligt i båda områdena, både som trålspår och som omkullvälta och sönderbrutna kolonier.

Lisbeth har jämfört tre olikstora rev i Sverige och Norge. Med videokartering fann hon att större rev hyste fler arter av bottenlevande djur. Däremot var individtätheten högst i det minsta revet, troligen pga att vattnet på just denna plats innehöll mer födopartiklar för revets många filtrerande djur.

I en undersökning av ögonkorallrev i Sverige, Norge, Skottland och Irland fann Lisbeth Jonsson 46 fiskarter, t ex gråsej, långa och torsk. 80% av individerna observerades i revområdena och endast 20% på omkringliggande havsbottnar. Korallrevs betydelse för fiskars förökning och uppväxt bör därför inte underskattas.

Vita kolonier av ögonkorall (Lophelia pertusa) tillsammans med svampdjur, liljestjärnor, havsanemoner och andra bottenlevande djur. Undervattensfoto: Tomas Lundälv.

Genom videoundersökning har Lisbeth upptäckt symbiosförhållande mellan koralldjur (klumpanemon - Bolocera tuediae och cylinderros - Pachycerianthus multiplicatus) och kräftdjur (trollkrabba och 5 arter av räkor). Räkor påträffades under de kraftigt brännande tentaklerna av alla undersökta klumpanemoner och under 93% av cylinderrosorna. Trollkrabba sökte skydd under 72% av klumpanemonerna men inte under cylinderros, vars tentakler är utrustade med svagare nässelceller.

Lisbeth Jonsson har bedrivit sina forskarstudier inom Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet, med placering på Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Hon har samarbetat med forskare från Nya Zeeland, Irland, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna. Lisbeth Jonsson försvarar sin avhandling i Tjärnö marinbiologiska laboratoriums hörsal fredag 3 mars 2006, kl 10.00. Alla är välkomna!

Tjärnö 2 mars 2006

För ytterligare upplysningar:

Lisbeth Jonsson

Martin Larsvik

forskarstuderande

informatör

Institutionen för marin ekologi (TMBL)

Tjärnö marinbiologiska laboratorium

Göteborgs universitet

Göteborgs universitet
0526 - 686 22, 073 - 070 71 69 0526 – 686 21, 070 – 220 42 60
Lisbeth.Jonsson@tmbl.gu.se Martin.Larsvik@tmbl.gu.se

senast ändrad 060302, Martin.Larsvik@tmbl.gu.se