PRESSMEDDELANDE

Japanskt jätteostron i Sverige 

På flera ställen längs Bohuskusten växer nu japanskt jätteostron. Det är det ekonomiskt viktigaste ostronet i världen, men marinbiologer välkomnar den inte. Oron växer för vilka effekter denna art kan få i Sverige, om den får fäste här.

Det japanska jätteostronet (Crassostrea gigas) är ursprungligt i västra Stilla havet. Arten anses inte lika god som vårt inhemska europeiska ostron (Ostrea edulis), men växer snabbare och kan bli så stor som 30 cm. Av den anledningen har människan under 100 år odlat japanskt jätteostron vid många kuster, bl a i Europa. Även i Bohuslän satte man för omkring 30 år sedan i försökssyfte ut småostron av denna art, men dessa har dött efterhand. De flesta ostron som konsumeras i Sverige är importerade japanska jätteostron, som ofta säljs under namnet fine de claire. Under senare år har arten spridit sig söderifrån till Nederländerna, Tyskland och Danmark i södra Nordsjön.

Gun Johansson i Brastad har under närmare 40 år plockat musselskal i mellersta Bohuslän. I sommar har hon i Brofjorden och Bovallstrand funnit skal som inte liknar vad hon sett tidigare. Gun Johansson visade i måndags upp skalen för marinbiologer på Tjärnö. På en båtmotor på Tjärnö, som fälldes ner i vattnet i oktober 2006, hittade båtägaren i måndags levande musslor med samma utseende som de från Brofjorden.

- Jag är tämligen säker på att dessa är japanskt jätteostron, säger Hans G Hansson vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Den avlånga formen, skalutsidans kraftiga veck och mörka breda streck samt det svagt purpurfärgade ärret efter slutmuskeln på skalets insida är typiska karaktärer för japanskt jätteostron.

Att levande upp till 10 cm, som mest 16 cm, långa japanska jätteostron påträffats på flera ställen i Bohuslän tyder på att larver under den varma hösten 2006 transporterats från Nordsjön till Bohuskusten.

Det är svårt att säga vilken effekt denna nya art får för vårt inhemska ostron och övriga arter på grunda bottnar, säger Eva Marie Rödström, Tjärnölaboratoriets forskningssekreterare med mångårig erfarenhet av ostron. Möjligtvis måste också båtägare tampas med det nya ostronet, som likt havstulpaner sätter sig hårt fast och ökar friktionen.

Tjärnö 16 augusti 2007

Martin Larsvik

För ytterligare upplysningar:

Eva Marie Rödström

Lars-Ove Loo

Tjärnö marinbiologiska laboratorium

Tjärnö marinbiologiska laboratorium

Göteborgs universitet

Göteborgs universitet
0526 - 686 30, 0705 - 600 202 0526 - 686 28, 0705 - 44 15 68
Eva.Marie.Rodstrom@tmbl.gu.se Lars.-Ove.Loo@tmbl.gu.se

Om allmänheten observerar japanskt jätteostron är vi intresserade av att få veta det, genom att meddela Anna-Lisa Wrange, 073 – 704 36 02 eller Anna-Lisa Wrange@yahoo.se.

Den mer cirkelrunda arten europeiskt ostron (till vänster) och japanskt jätteostron (till höger). Foto: Anna-Lisa Wrange.


senast ändrad 080515, Martin.Larsvik@tmbl.gu.se